Kl. 10.00 är jag död. Men jag överlevde ändå!

Förstår om de ovan är lite chokerande, men jag ska nämligen till läkaren den tiden idag. Ska gå dit med min tå, igen. Men denna gång ska de förmodligen göra ett litet ingrepp. De skär nog bort en del av nageln! Ajajaj. Men de värsta är nog min läkarskräck. Eller rättare sagt min kära sprutskräck. Men spruterna får mig att hata läkarna också. Fast detta är något som måste göras. Skulle igentligen ha gjorts mycket tidigare! Men eftersom jag är så knäpp i skallen och hällre har ont än att gå till läkaren, så blir de ju inte bättre. Som tur är följer min kära mor med. Hon brukar fixa så jag klarar saker som dessa! Tack*
 
Ja ni får väl veta senare hur de gick. Fyfan. Känner hur nervositeten smyger sig på.. 



Ja, då är man tillbaka kommen! Hur var de hos farbror doktorn då. Jo efter att ha suttit och väntat i väntrummet ett tag, så hörde jag mitt namn. De gick en kall kor i hela kroppen. Så satt vi oss och prata om mina kära tossingar. Och ena tyckte hon såg mycket bättre ut än den andra. Hon bestämde sig då för att "operera" ena! Jag trodde jag skulle dö när jag hörde de. Kan ju säga att de ekade i mitt huve;
- De är för nått bra, de är för nått bra..neeeej!! sprutor sprutor sprutor!!!
Ja, mitt tänk kanske inte va allt för bra häller, men man tänker ju både på de bra och de dåliga. Så tillslut bytte vi sal och jag fick lägga mig ner. De var då jag skulle få bedövning! Jag stoppar ju hällre in armen i nåns arsle! Fyy. Aa kanske inte såhär efteråt då. Haha. Fast så kändes de då.  Men iaf så när jag väl gråte ett helt niagariafall och krama om mors händer så hon typ fick skavsår, så gick de ju bra. Synd att bedövningen måste värka ett tag. Efter ett tag skulle hon tästa om de va bra bedövat. Men de va de ju såklart inte! Vart då samma visa igen. Och efter den visan och väntan så hade de tagit bättre! Trodde jag ja..när hon tagit bort ganska mycket av nageln börja de göra oooont! MER BEDÖVNING! Och så vart det. Så efter att väntat ett tag till, ingrep hon. Men de värsta var nog att den bedövningen tog typ inte (förmodligen för att de va infekterat). Så jag fick pina mig igenom smärtan. Vilket jag gjorde, som den kämparen man är! :)
Så nu kommer jag leva på medicin 3ggr/dag i 10 dagar + en medicin salva. Sen har jag även fått en kallelse till kirurgen om ungefär 3 månader. Då ska de fixa andra tån också. Och kanske denna tå igen, ifall de vart kvar något. Aja, nu har man en omlindad tå, och så ska de vara i ungefär ett dygn.

Efter att vi vart på vårdcentralen åkte vi direkt till Cupolen, där blev vi bjudna på lunch! Kan säga att de satt finfint!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0